Alternativ och kompletterande kommunikation – AKK

Utav tradition och vårt samhälles organisation förväntar vi oss att vi ska kunna tala med alla. Under de senaste 40 åren har vi dock blivit mer medvetna om att den som inte hör, inte heller kan förväntas att tala och samhället har visat acceptans för detta genom att erkänna teckenspråket som de gravt hörselskadades modersmål.

Verkligheten är dock en annan än vår traditionella förväntan; det finns många fler än de gravt hörselskadade som vi kan inte tala med. Det finns många barn, unga och vuxna som har sådana hinder i sin förmåga att uppfatta eller bilda tal, att det talade språket fungerar eller kan misstänkas att komma att fungera dåligt. Ett sätt att lindra effekterna av dessa hinder är att erbjuda alternativ till talet (AKK).

Inom Karlstadmodellens språkträning är principen att så många möjligheter som möjligt ska stå öppna för individen dvs. olika typer av bilder, tecken och skrift. Det gäller att pröva sig fram utan att ha förutfattade meningar om vad individen kan komma att klara av. Däremot är det viktigt att tänka över de olika alternativen.

Tecken och skrift är öppna system på samma sätt som talet. Detta betyder att det finns en obegränsad kapacitet att bilda nya ord, nya satser och nya budskap. Det finns inga begränsningar i systemen mot den språkliga kreativiteten. I viss mån gäller också detta Bliss, däremot inte Piktogram eller avbildande bilder. Det är också viktigt att tänka igenom på vad sätt de olika alternativen kan användas.

Tecken kräver inga verktyg utan den egna kroppen räcker till, precis som i talet. Skriften, Bliss och olika typer av bilder kräver verktyg och de är därmed mindre pratiska som AKK . Med tecken och skrift kan man göra samma språkliga handlingar som med talet även om det sociala småpratet som är så viktigt för gruppsammanhållning och identitetsuppfattning försvåras av skriften och i ännu mycket högre omfattning av Bliss och bilder.

Men för att socialt småprat alls ska fungera krävs det samtalspartners. Hur ser det ut i de sociala nätverken? Vilka attityder har man till de olika alternativen? Vilka färdigheter finns redan och vilka resurser finns det att sätta in för att höja dessa viktiga människors kompetenser?

Inom ramen för Karlstadmodellen används bilder, tecken och skrift som AKK men med två klart skilda syften. Det ena syftet är att alternativen till talet ska vara ett stöd till talet i de vardagliga situationerna. Det är framför allt tecken-som-stöd-till-talet som föreslås. Det andra syftet är att använda bilder, tecken och skrift som pedagogiska verktyg i språkinlärningen och på-väg-mot talet. Med hjälp av dessa alternativ görs språket lite mer konkret, lite tydligare än med bara talet.

Det går också utmärkt att skapa figur-bakgrund förhållanden i träningssituationen och därigenom fokusera någon del av språket. Tecken och skrift som stöd till talet finns med i övningsförslagen under hela språkträningen, också efter det att individen själv börjat att tala. Att hålla fast vid avbildande bilder, trots att individen kan lära sig att nyttja symboler är inte en god strategi i språkträningen.