På-väg-mot: Ordstadium
Att vara på-väg-mot ordstadium betyder att man vid resans början står med bägge fötterna stadigt i den performativa kommunikationen. Man kan använda sin kommunikation på ett medvetet och målinriktat sätt i en här-nu situation. Den nytta och glädje man har av detta driver fram en önskan om att vara ännu mer exakt i sina yttranden. Därför gäller det att inte stå stilla för länge.
Nu behöver man ord för att peka ut också sådant som inte syns. Det kan vara föremål eller handlingar som man begär, det kan vara egenskaper hos sig själv som man vill visa fram, det kan vara egenskaper, handlingar eller personer som man observerar och det kan gälla på vilket sätt man vill styra eller bestämma över andra. Med hjälp av orden börjar detta fungera såväl i dialogen som i tanken och minnet.
Ett ord är en symbol dvs det representerar eller står i stället för något annat. Ordet har därför två sidor som båda måste läras. Den ena sidan är betydelsen och den andra är uttrycksformen.
Betydelsen lär man sig då ordet används i sina meningsfulla sammanhang i verkliga livet. Uttrycksformen lär man sig genom att säga eller teckna ordet många gånger, till en början kanske genom att härma.
Den stora utmaningen är sedan att kombinera rätt betydelse med rätt uttrycksform. Som regel finns det inga naturliga förklaringar till varför ett visst ord uttalas, skrivs eller tecknas som det gör. Detta innebär bla att vi inte kan veta ordens betydelser första gången vi hör eller ser dem. I barns tidigaste ordförråd finns det dock ovanligt många ord som man kan gissa och speciellt gäller detta de tecknade orden. Tecknade ord är ett stort stöd i denna fas av språkutvecklingen.
Att vara på-väg-mot ordstadium innebär att lära sig förstå och använda ett förråd av ord men det innebär också att lära sig de allra enklaste sätten att kombinera vissa ord med varandra. Antalet ord som man förstår är som regel flera gånger större än det antal man kan använda själv. Erfarenhet och intresse styr uppmärksamheten och därför måste man få möta många ord även om man inte lär sig alla utan sorterar fram de som är viktiga.
Individen som är på-väg-mot ordstadium tränar sig att tydliggöra verkligheten och sig själv samtidigt som han/hon börjar utveckla ett språkligt redskap. Men samtidigt har personer i det sociala nätverket också en träning att genomföra. De behöver bli medvetna om och lära att tillämpa vissa strategier som underlättar individens lärande. Det kan vara att ge tillräckligt med tid i dialogen så att individen hinner ta emot ett budskap, tolka det, planera ett svar och uttrycka detta svar. Det kan gälla att lära sig att uppfatta svaga och otydliga uttryck, sätt att visa sitt godkännande och inte minst strategier för att tolka uttrycken så att det blir en positiv återkoppling till individen. Det kan vara hur man agerar modell i de vardagliga sammanhangen och speciellt svårt brukar detta vara om tecken används som stöd till talet. Av stor betydelse för utvecklingen är givetvis strategin att ha realistiska krav och förväntningar; att inte hjälpa så mycket (eller så lite) att man stjälper.
Alla barn är under delar av sitt andra levnadsår på väg mot ordstadium. Men det finns äldre barn, ungdomar och vuxna som strävar mot samma mål med stor möda. Ett systematiserat material och en individanpassad pedagogik kan vara en hjälp för dem.
Förslag till material och metodiskt tillvägagångssätt finns i en bok*. Övningarna är organiserade i 31 perioder och de innehåller förslag till lyssningsövningar, imitationsövningar, lekar, böcker, sånger, rim och ramsor.
Uppdelningen i perioder är ett sätt att systematisera förslagen. Det är däremot INTE en bestämd anvisning för hur övningarna ska användas. En övning ska användas då den behövs och detta finner man ut genom att bedöma individens behov av olika övningar. A och O i språkträningen är kontinuerlig bedömning av olika aspekter av språkutvecklingen och utifrån dessa bedömningar bestäms mål, övningar och material.
Övningsförslag finns i följande böcker;
Svenska: Språkutveckling hos handikappade barn 2. Ordstadium. (Bild- och textbok). Studentlitteratur. Lund (Irene Johansson, 1990)
Finska: Varhaisen kielenkehityksen tukeminen 2. Sanavaihe. (Tekstikirja, Kuvakirja). Kehitysvammaliitto RY, Helsinki. (Irene Johansson, 1994)
Norska: Språkutvikling hos barn med språkvansker 2; Ordstadiet (Tekstbok och Bilderbok). Info Vest forlag (Iréne Johansson 2001)
Danska: Sprogudvikling hos handicappede børn. Ordstadium (Tekst- og bilderbog). Herning; Special-pædagogisk forlag (Iréne Johansson 2002)
Ryska: CLOBAPb ?ECTOB. CAHKT-ΠeTep?yprck?? ?HCT?TyT paHHe?o Bme?aTe?CTBa (Iréne Johansson 2001)
Material finns att köpa hos www.mariasverkstad.com